NINA-

... friend you ever can imagine.

Det är exakt vad denna person är! Jag förstår inte hur vi inte har kunnat träffas tidigare. Vi har alltid haft gemensamma vänner enda sedan vi gick i 3an på lågstadiet, trots det har vi aldrig någonsin ens kommit i närheten av varandra. På högstadiet så började våra "gäng" helt plötsligt hata varandra och började kalla olika personer för olika saker, vi kände inte en enda av er och jag visste inte äns vem du var. Vi kommer upp i ålder och börjar mogna, allt "bråk" alla hade glöms bort över en natt och allt är som vanligt igen. Jag tränar konståkning för fulla muggar och varje fredags kväll ser jag en tjej stå och titta på. Du var avundsjuk.. det visste jag.

Första dagen vi skulle börja på gymnasiet så mötte jag upp Emma och Hanna vid enehagsskolan för att jag skulle slippa gå till skolan själv. Vi var ju LIV rädda för 3orna och ville absolut inte bli ner bombade med vatten ballonger osv. Jag lyckas i alla fall ta mig in i skolan torr. Många nya Figy elever samlas i aulan för att få reda på respektive klasser. Jag hamnar helt plötsligt i SP07B, jag splittras från Mimmi som jag gått i samma klass som sedan i 6an. Jag kände nästan redan alla som jag skulle börja samma klass med, eller i alla fall från Apla.

Vår första mentorstid skulle vi "lära känna" varandra genom en så sjukt lam uppgift. Vi fick ett A4 papper med massa sporter, hobbys osv som vi skulle gå runt och fråga de nya klass kamraterna, vi skulle alltså sätta namn efter sport, hobby etc. Det enda jag visste om dig var att du simmade, YES! det stog med på pappret. Så jag går det fortaste fram till dig och jag minns exakt vad jag sa:

Hej, du simmar va? och du heter..... Malin Claesson?

Det var typ början på allt.. vi pratade inte så mycket mer under ett halvår tills det blev spex osv då du befann dig i Thailand. Vi hade addat varandra på msn osv, och jag sov till och med över hos dig en dag för att det var skoljoggen vid borgen (andra sidan stan för mig). När du väl var i Thailand så passade jag på att berätta om mina kärleksproblem och du hjälpte mig på traven, tack tack för det. Men i alla fall, det var på msn vi lärde känna varandra på riktigt...

... nu idag är vi oskiljaktiga! Det är dig jag kan komma hem till utan att meddela dig, det är dig jag kan vara hos i typ 20 minuter och sen åka ifrån igen utan att någon av oss undrar ifall något är fel, det är dig jag kan lita på, det är dig jag kan skratta med tills magen gör ont och tårarna sprutar, det är bara dig jag kan få random ryck/damp/utbrott med, det är dig jag kan tjafsa med hur mycket som helst och sedan vända på en 5 öring och allt är som om inget hade varit sagt, och det är med dig jag kan prata med om allt utan att känna mig osäker. 

You're the worlds greatest, the very best!